.

Det kommer nog aldrig att bli bra. Så fort det börjar kännas lite bättre så blir det bara ännu värre. Känner mig bara så korkad och värelös. Hur kunde jag låta mig själv släppa på mina principer, hur kunde jag låta någon komma nära? Det var så jälva fult gjort, ställa sig och strula med en annan tjej framför ögonen på mig och senare på natten ringa och vill träffa mig. Jag är så besviken. Det hade ju inte hunnit bli nå seriöst alls, men det handlar ju om respekt mot andra. Hade ju kanske varit lättare att säga att han inte gillar mig istället för att träffa mig ett bra tag och veta om att man sänder fel signaler. Blir bara så ledsen att människor är så fruktansvärt elaka ibland. Egoister så det bara smäller om det! Tjejer är sånna jävla bitchar och killar är sånna fruktansvärda svin!!! Jag har mina få vänner och min familj, sen om nån annan jävla idiot vill lära känna mig så får dom fan kämpa för det. För nu orkar jag inte låta någon såra mig mer. Hatar att känna mig som skit :(

Idag är det fredag och Mari och Sofia har lurat mig att jag ska ut och festa, jag som har en stark princip att man inte ska festa på fredagar. Har en skum tanke om att lördagar är roligare, för jag tror att det är fler folk ute då? Menmen, nu ska vi tydligen festa idag och det kan nog bli kul. Tjejkväll sitter ju aldrig fel ;)

Jag kan inte sova, och jag behöver verkligen sova! Faaan, börjar nio imorgon och jag känner att det börjar bli kris på sömn. Vet ju varför jag inte kan sova, tankar... Kan inte göra så mycket åt allt som snurrar i skallen. Skulle behöva sysselsätta mig med nått så jag slutar tänka. Men lättare sagt än gjort. Men jag behöver stänga av skallen och sova. Sova massor...

Suttit och tittat på biler idag från när jag höll på med cheerleading. Jag saknar det något så fruktansvärt, det var en del av den jag var. Saknar att ta på mina cheershorts och bygga. Tänk att få kasta en basket med min gamla byggrupp, eller göra nå svår bygg sekvens. Gah, få ställa sig på tävlingsmattan och kämpa som aldrig förr och sen göra det klassiska att kräkas när all nervositet släpper. Saknar till och med att träna på hopp (!), det värsta jag visse var nog hopp bara för att jag inte var bra på det. Fattade nog aldig riktigt hur jag skulle göra :) Sen saknar jag att ha ett tävlingslag. Få lära ut allt jag kan, och vara så stolt så man kan spricka när dom står på tävlingmattan. Åh, saknar det. Hade dom haft nått b-lag för gamlingar som mig som bara tränade för skoj skull skulle jag ha börjat för länge sen. Tänk att få träna och göra något som man tycker om. Eller tycker om är nog en underdrift, jag älskar cheerleading. Tycker det är dax att Carin startar upp ett lag som jag kan vara med i, det börjar bli jobbigt att inte cheera nå mer...

Vet typ inte vad jag ska tycka riktigt. Beteendet gör mig så funderad, för jag hade inte gjort så. Om man är intresserad av någon och ser den och inte hälsar, är man så intresserad då? Medvetet väljer att inte hälsa. Men sen hör av sig lite senare, så konstigt... Så nu orkar jag inte ens försöka visa intresse, är ju så jävla virrigt. Det får gå som det går. Ska inte förvänta mig någonting, kommer ändå inte bli nått ändå. Bara så jävla synd att när man väl råkar träffa någon som man faktiskt blir intresserad av så är allt bara så förvirrande. Det är inte som när alla andra träffar någon. Är jag verkligen en sån som folk skäms över, eller vad är det annars som är fel? :(

Idag är det lördag och jag har vaknat tidigt, så det blir en lång lördag för Sandra :) Hungrig är jag också, skulle behöva äta, men jag är lite lat. Jobbigt att laga mat till sig själv...

Ikväll ska jag vara med Mari, gissar att det blir utgång oom hon inte har ändrat sig. Lovade ju att vi kunde gå ut idag när jag inte ville gå ut igår. Fast jag har inga pengar, sju kronor på kontot. Gud så rik jag är, haha. Men det löser sig, har ju hur mycket sprit som helst kvar sen London ;)

Jag och Mari var och fikade och drack kaffe på tom mage så nu är vi ganska kaffehöga, allt är typ kul. Och mari försöker få mig att supa, men inte idag har jag sagt. Ingen går ut på en fredag, eller ja kanske jag mari och fem alkisar på hela allstar. Och det vill jag inte, men hon är så jälva TJURIG!! Jag försöker sätta ner fötterna men det går sällan bra... Men idag ska det gå, sa ju ändå att vi kunde gå ut imorgon :)

Det är svinkallt ute och det är inte kul, för det betyder att Sandra är fast inomhus om det inte är kris. Fick inget jobb idag, så det betyder ju att det inte är kris. Får helt enkelt sitta hemma som ett mongo hela dagen och göra ingenting, absolut INGENTING! Jävla skitstad, man börjar ju fan ruttna här. Synd att ingen har tid för mig heller, alla har fullt upp med annat. Aja, jag märker väl om jag börjar mögla innan dagen är slut...

Det är så sjukt, har inte varit med om det tidigare så jag vet inte hur jag ska betee mig. Komplisterade grejer det där med känslor. Hur vet man vad den andra känner, jag vill ju inte tro förmycket eller misstolka någonting. Hur fan ska man göra för att det ska bli rätt. Kanske inte tänka alls, det är det jag försöker göra just nu. Jag tänker inte alls, så får jag väl se vad som händer. Har bara så svårt att lita på folk och tro att nån faktiskt kan gilla mig, försöker att inte tänka på det som hänt men det är svårt..

Påtal om det också, varför höra av sig? När ska detta få en riktig början eller ett slut? Jag svarade så ärligt jag kunde och jag kunde inte få ett jälva svar?! Inte konstigt att jag blir arg och otrevlig, ni drar igång diskutioner och sen bara lämnar det. Vad fan är problemet. Ska jag börja hata en viss person för att det ska duga att prata med mig? Eller vad är det ni vill ha från mig? För en normal kontakt får ju inte jag en känsla av... Kan ni inte bara för en gångs skull bestämma hur ni vill ha det så jag kan gå vidare med mitt liv. En person har jag ju redan märkt inte vill ha kontakt med tanke på att personen inte hör av sig överhuvutaget. Men den andra personen tar kontakt och sen bara blir tyst om och om igen. Bestämmer er, för jag börjar bli knäpp!!!

Sista kvallen har i London, och det sista jag vill ar att aka hem :( Det har hant sa javla mycket sjukt och roligt sa jag vill nastan flytta hit. Sen kan jag ju lagga till att utelivet sugen fan otroligt i Sverige, har ar det stosrta och sjukaste jag varit med om. Det ar fan sant som dom sager, London ar staden som aldrig sover ;)

Nar vi vi skulle ut och festa forsta kvallen sa gar vi helt vilse, men som tur var hittade vi nagra som drack sa vi sprang efter dom och mycket riktigt sa kom vi ratt. Fabric som vi var pa ar helt sick, fy fan sa stort och fullt med folk! Det sjukaste var nar en kille kommer stannar mig och sager:

Killen: "sorry, did you squeez my balls?"
Jag: "No i dident!"
Killen :Oh, sorry..."

Hahaha, fatta sa sjukt att nagon maste ha klamt han pa bollarna! Nu ska jag och Mari ivag till China Town och ata lite kinamat, mums. Sens ka vi och se pa BigBen :)

Finns sa mycket kul och sjukt jag vill skriva men jag hinner inte nu, det har hant sa javla mycket. Roligaste resan nagonsin! Snart maste vi aka tillbaka, London ar helt UNDERBART! <3