.

Idag är det söndag och jag känner samma jävla ångest som jag alltid gör när det är söndag. Jag hatar söndagar, helt ovettig, tråkig och onödig dag. Skulle man bara inte kunna ta bort söndagar?? Man gör ju inte så mycket annat än att  bara gå runt och må dåligt över att man ska tillbaka till skolan, igen..

Sen ska det ju inte räcka med att man ska till skolan imorgon, man ska på nå jävla samtal också. Vill inte ens gå på några samtal, men jag blir ju som tvingad.  Kommer ju ändå inte komma fram till någonting vettigt, blir säkert bara gnäll om att jag ska rycka upp mig och stå ut. Varför tycker alla att det är så kul just med att stå ut? Mamma älskar typ att säga: "Men det är ju bara fyra månader kvar, det är bara att stå ut". Tror hon seriöst att det är motiverande? Fyra månader är ju som en jävligt lång tid..

Och sen ska vi ha skidskytte i skolan imorgon, jag ska inte ens vara med för jag är hostig. Lär ju måsta gå runt och frysa och leta redan på nån stämpel någon stans, suck.. Sen är det teckanspråk, typ den enda lektion som jag fortfarande tycker är intessant. Jag vill typ fortsätta jobba med teckanspråk sen när jag har gått ut gymnasiet, men jag är säkert för korkad för att komma in på någon teckenspråkslinje. Hade ju varit så jävla likt..

Nu ska jag gå och lägga mig och stirra i taket, hoppas jag somnar fort..

Sweet dreams dudes!