.

Satt och funderade om jag skulle skriva nå roligt inlägg, men min bittra sida tog över och nu tänker jag bara klaga. Blir bara så less på människor, hatar när folk är falska. Och sen har jag en förmåga att dras till människor som hela tiden skiter i hur jag känner. Hatar meningen "jag förstår vad du menar" eller "jag vet hur du känner". Öhm ursäkta mig, men hur kan man veta nå sånt utan att jag ens får säga hur jag känner? Det värsta är nog ändå när man ska berätta hur man känner och det slutar med att personen man försökt prata med har vänt hela skiten så det inte handlar om mig nå mer. Nu låter jag kanske egoistisk, men ibland måste väl för fan någon annan lyssna på mig. Jag kan inte lyssna jämt. Och sen nästa jävla grej som stör mig alldeles för mycket är att folk ofta försöker utnyttja mig för att jag är snäll, eller försöker spela på att jag får dåligt samvete. Att jag aldig lär mig att inte lita på folk, det är få som bryr sig. Tar ofta åt mig och ber om ursäkt för saker som inte ens är mitt fel, Va fan är det för fel på mig? Hatar verkligen när det känns såhär, som att det är mitt fel alltihop. Jag försöker ju intala mig själv att det inte är mitt fel, men jag kommer inte ifrån känslan av att det är mitt fel...


Sen har jag få äkta vänner som betyder så jävla mycket, personer som jag alltid kan vända mig till utan att behöva fundera på om dom kommer svika mig. Sånt är så jävla värdefullt och jag blir lite varm i hjärtat när jag tänker på det.