.

Det finns nog ingenting som kan förstöra mitt humör så mycket som det jag läste på mailen imorse, vaknade på bra humör, åt en riktigt god lunch och började plocka ihop kläder för att fara på gymmet. Men nää, att ett mail kan förstöra ens hurmör så mycket är ju helt otroligt. Nu vill jag inte äta, och jag tappade helt lusten att åka på gymmet. Men nu vet jag iallafall hur jag ska göra, jag vet vad jag ska fråga. Och svaret jag får ska jag fundera på och sen ska jag bestämma mig för om det är värt att tjorva med det och må såhär dåligt. För jag mår dåligt av det, det gör att jag inte fungerar som jag ska. Ska ta tag i det så fort som möjligt, ska ställa mina två frågor och sen får jag se hur det blir.

Har hittat en resa till london i sex dagar för 3900:-, ganska bra pris tycker jag. Älskade londin sist jag var där. Var en sån härlig känsla att vara i den stora staden, blir glad av bara tanken på att kanske få åka tillbaka. Måste bara få med mig mina små lortgrisar :)

Att det kan finnas så många människor som suger energi ur en.. Gah jag blir toookig. Kan man inte ta ett problem åt gången. Och sen gör endel problem av nått som inte ens är ett problem så får man skylla sig själv...

Ikväll blir det iallafall utgång, ska på stuk. Kan bli nice, bara jag taggar till. Just nu är jag då inte taggad, ganska less på mycket. Men det finns en liten jävel som brukar lyckas dra upp mitt humör, och hon vet vem hon är<3

Vad är det som gör att man bli ignorerad? Att jag vill ha svar, att jag ifrågasätter eller att säger vad jag tycker? Tycker det är så barnsligt beteende att inte snacka med mig, men du sitter säkert och väntar på att jag ska mogna och börja tänka på ett objektivt synsätt. Men sorry det kommer inte hända, det blir bara värre ju längre du väntar. Jag kommer inte "mogna" på ett bra tag, jag kan inte rå för vad jag känner. Och sen kan jag inte tycka att jag är omogen bara för att jag säger det som är sanning i mina ögon. Men det börjar bli mer och mer bekräftat det jag tror, att jag inte är så viktig. Ibland känns det som att jag inte spelar så stor roll. Om någon betyder något så går man ju inte och väntar ut den personen, om man själv ställt till med skiten så får man själv ta tag i det. Jag har inte gjort nå fel, och jag står för det jag känner och det jag har sagt. Men jag har ALDRIG sagt att att du har ljugit, jag har bara ifrågasatt. Med all rätt kanske? Jag vet att du läser det här, eller någon som du känner. Tycker du ska ta dig en tankeställare, har du inte ifrågasatt om du var i min situation?...

Det har gått många dagar sen jag typ började bli "ignorerad", fattar inte varför. Men det kan väl ha att göra med att endel människor inte riktigt klarar av att man säger till och ifrågasätter. Jag blir då bara mer och mer irriterad för varje dag som går, jag har inte gjort nå fel. Men folk har ju en förmåga att undvika när dom vet att dom gör fel. Jag orkar då inte tjorva för att få det jag vill ha sagt, blit så less på att inte få säga som jag känner. Tycker ju man borde ta ansvar och förstå att det blir konsekvenser på dom misstag man gör...

Vaknade tidigt idag, skönt. Klockan nio var jag nyduschad och redo att möta dagen. Har hunnit se några avsnitt av entourage också, ska iväg in till stan vid två och möta upp mamma, hon hade fått vipkort till planja matchen så vi ska dit och äta innan. Man får ju stå upp och äta, hur roligt är det? Aja, gratis mat brukar kunna göra mig mätt, snål som jag är. Får se vad som händer efter det. Ska ut och äta med mamma imorgon, kul att få en mor och dotterkväll. Kan behöva få lite kul efter året som har varit, det har varit ett jävligt tugnt år för hela familjen. Men det kanske börjar bli bättre nu. Men det är då inte upp till mig. Om folk bara kunde inse att dom uppför sig som omogna jävlar och kanske börjar inse att dom har och gör fel så kanske min vardag skulle bli bättre. Men varför tvinga nått ur folk, tycker dom är stora nog att kunna tänka själv. Men tänker man bara på sig själv så gör man väl...

Nä nu ska jag städa så jag har ett rent och fint hem nu i helgen, bara folket kunde gå ut ur mitt kök..

Jag tycker själv att jag är en ganska förstående människa, jag bryr mig om och jag låter folk ha sin egen åsikt. Men nu är jag så jävla besviken, du sjönk verkligen i mina ögon när du kommer med påhopp och åsiker som du faktiskt inte har en aning om. Man ska inte komma och säga saker man inte vet någonting om, speciellt inte så känsliga ämnen, jag kan fatta att du blev irriterad på mig. Men kan du då försöka sätta dig in i min situation någon gång, kan du försöka förstå hur mycket irritation och hat jag känner inom mig ibland. Jag känner mig så maktlös över någonting jag inte kan rå över. Ni gjorde era jävla val och jag ska ta det och bara vara glad? Det är inte alltid så lätt, jag har kämpat med att vara snäll och trevlig och försökt att inte säga nått. För du har sagt att det är så jobbigt för dig, men då slog det mig bara att varför ska jag skydda någon som gjort mig illa? Sen när du kallar mig omogen, vem fan sa att jag var mogen? Jag kanske inte borde ha fått veta det än? Men nu har jag ju inget val, jag måste ju göra någonting åt det nu för att kunna släppa det. Ni har ställt till det och vill jag nu uppföra mig som en jävla barnrumpa så är det bara att jag ska få göra det utan att jag ska få höra saker som att jag ska spara skiten och läsa det sen när jag är mogen... VA? När fan är jag mogen då? Ibland känns det som att du gör saker för att göra det lätt för dig. Och känslor är verkligen någonting man ska lita på, inte fakta. Så har jag fattat det...

Nu ska jag för en gångs skull skriva nå positivt, igår for jag och mari ut och dansade. Jag hade svinkul, om man nu räknar borta alla störda killar som inte vet när man ska låta en vara. Fan lär er att ragga stackare... Men det roligaste var nog när vi stod på dansgolvet och det kommer en skitdålig låt och alla, verkligen alla utom jag och mari börjar skrika av lycka. Haha, då börjar jag skrika som en hesgubbe bara för att jävlas med mari, för hon tyckte det var så kul att hon höll på att kissa ner sig. Så kommer det fram en kille till mari och seriöst frågar vad jag har för problem. HAHAHAHA, Både jag och mari trodde vi skulle dö, så sjukt jävla kul. Man får visst inte skämta och ha dålig humor nu för tiden? Haha

Satt och funderade om jag skulle skriva nå roligt inlägg, men min bittra sida tog över och nu tänker jag bara klaga. Blir bara så less på människor, hatar när folk är falska. Och sen har jag en förmåga att dras till människor som hela tiden skiter i hur jag känner. Hatar meningen "jag förstår vad du menar" eller "jag vet hur du känner". Öhm ursäkta mig, men hur kan man veta nå sånt utan att jag ens får säga hur jag känner? Det värsta är nog ändå när man ska berätta hur man känner och det slutar med att personen man försökt prata med har vänt hela skiten så det inte handlar om mig nå mer. Nu låter jag kanske egoistisk, men ibland måste väl för fan någon annan lyssna på mig. Jag kan inte lyssna jämt. Och sen nästa jävla grej som stör mig alldeles för mycket är att folk ofta försöker utnyttja mig för att jag är snäll, eller försöker spela på att jag får dåligt samvete. Att jag aldig lär mig att inte lita på folk, det är få som bryr sig. Tar ofta åt mig och ber om ursäkt för saker som inte ens är mitt fel, Va fan är det för fel på mig? Hatar verkligen när det känns såhär, som att det är mitt fel alltihop. Jag försöker ju intala mig själv att det inte är mitt fel, men jag kommer inte ifrån känslan av att det är mitt fel...


Sen har jag få äkta vänner som betyder så jävla mycket, personer som jag alltid kan vända mig till utan att behöva fundera på om dom kommer svika mig. Sånt är så jävla värdefullt och jag blir lite varm i hjärtat när jag tänker på det.

Det känns så konstigt, vet inte vad jag känner riktigt. Bara det inte blir åt helvete, vill inte ha ett helvete. Inte igen. Eller så blir det ingenting av det, tiden får utvisa.

Ryktas om tjejkväll på fredag, sååå sjukt jävla nice att hänga med mina underbara tjejkompisar. I looooove them! Det ska bli taco, goa drinkar och en massa jävla tjejsnack. Älskar det, tycker självklart om mina killkompisar också, men det är nå speciellt med tjejer. Undra vad jag ska ha på mig?!